idag blire födelsedagsmiddag. jag kommer se lite väl uppklädd ut, men som Paris Hilton en gång sa:

- I don’t understand girls who go out not looking as pretty as they can. There are way to many girls who are pretty anyway, why not do your best?

1 & 2 - http://ultra-violett.livejournal.com/
3 - http://radiohuvud.blogspot.com/
4 - http://www.ilovethatphoto.net/

borde sova. men jag hittade dom där, tänkte bara visa er också. så jävla fint.
trycker i mig ostmackor samtidigt. en kollega påpekade att jag har gått ner i vikt. och det vill man ju inte. så här sitter vi, jag och mina ostmackor.

natt sju av tio. lite sömn först bara.

ok, sorry, jag vet, det blev ett dygn istället för några timmar. och nu känns det som att vi are getting of on the wrong foot, om ni fattar vad jag menar? ni är irriterade för att jag inte håller vad jag lovar, jag får prestationsångest, det blir bara pannkaka av alltihop.

skit samma. nu kör jag. all in.

alla som känner mig vet att jag gillar relationer mellan människor. inte bara den när man är ihop, utan även mellan vänner och inom familjen. jag intresseras mest av personer i förhållande till andra. vad händer i en människa när hon inte är ensam? i vilken utsträckning kan man rädda sitt eget skinn först, när blir en första val någon annan än en själv?

eh.. okej. ganska svårmodig ingress, men jag hittade nåt där, tror jag. något som jag tänkte på för några dagar sen när jag var på väg hem från jobbet. klockan var 5 på morgonen och det var svinkallt, jag gick sådär fort som jag bara gör när det är så kallt att det gör ont i låren, så fort så jag var tvungen att stanna lite och titta på snön och gatlyktorna och det gula huset mot den mörkblå himlen. och då tänkte jag ungefär så, här står jag och tittar in mot ett svart trapphus, mot ett svart fönster med tjocka istappar hängandes ovanför dörren. alla lägenheter är släckta. det ser inte speciellt välkomnande ut, tänkte jag. min andedräkt blev frost framför mig. och så tänkte jag på vad det är som gör att det är just genom den här porten jag vill gå, inte någon annan stans i hela världen vill jag, oavsett mörker och istappar och välkommen. för i en mörk lägenhet där inne så ligger det någon i en säng som är varm. någon som har väntat på mig hela natten, först vaken och sen i sömnen. jag har gått på jobbet och längtat och tänkt på honom, och nu vill jag in fort fort och krypa ner.

aldrig förut har det varit så. visst, jag har varit himlastormande kär, första-ögonkastet-kär, så kär att jag knappat fattade att det blev vi en gång. jag höll på att missa allt för jag var så inställd på att jag inte räckte till (det gjorde jag inte heller, men det visade sig först efter lite mer än ett halvår. och nu blir hela den långa och jobbiga historien bara en parantes. så kan det gå). för första gången är jag med någon som gör mig fnissig och lugn på samma gång. det skulle aldrig gå att försöka få ner det där i text, hur han gör gott för mig, det gör ingen känsla rättvisa, men ni fattar ju? eller hur, ni är ju också sådär ibland?

en klok vän sa till mig en gång, att när man blir tillsammans med någon så har man gjort ett val. man har sett allt det fina och allt det fula och aktivt valt den här personen. jag håller mest med, men ändå inte hela vägen. för det är omöjligt att veta allt om någon som man just ska börja lära känna. det finns sidor av min kille som jag inte sett än, men jag vet att några få av dom inte kommer falla mig i smaken. och hade jag varit jag och detta varit nu fast för 4 år sedan hade jag sprungit min väg när det hände. jag hade lagt benen på ryggen och sprungit tills jag inte orkade mer. sen hade jag klippt alla band och vänt ryggen och bränt broar och hela grejen. men nu så vill jag stanna kvar, förstår ni vilken skillnad? jag är helt förundrad över denna mognad (kanske naturlig utveckling?) hos mig själv. för jag vet att även om en mikroskopisk del av den där varma i sängen som kramar och pussar som ingen annan, tänker åt andra håll än jag eller löser konflikter sämre än jag eller inte gillar havet som jag, så kan jag strunta i det. för resten, det som inte är det mikroskopiska, det älskar jag ju. och jag vet att för varje dålig sida finns det hundra bra, minst.

(inte om du mördar nån, baby. då är det finito. så du vet. men allt annat kan vi nog reda ut.)

olle, du har helt rätt. en stalker lämnar aldrig, eller ytterst sällan, spår efter sig. men tack för din röst.

en helt fantastisk sak har just hänt. den unge mannen brevid mig har SLUTAT SNARKA. nu måste jag passa på att somna medans jag kan! imorn ska jag publicera min text. ge er till tåls några timmar till bara.

nu gör jag det igen. skriver från mobilen. känns fint, mer privat än på en dator.

aight.

hela 4 personer har röstat (saknar olle och matilda dock) såååå jag tänkte skriva skiten i helgen. fett va? mitt emellan jobb och bonussyrran och teater och photoshop och sova sked så kommer den. THE TEXT. sexigt.

just det, jag ska sova också.

godnattpuss.

jag bloggar från mobilen. ganska coolt. brevid mig ligger en ung man och snarkar. i huvudet snurrar massa olika grejer runt. inget som kan vidarutvecklas just nu, men jag kan göra en lista och så får ni (du) göra kommentera vad ni tycker att jag ska skriva om. maria skriver nog, men nu har ni alla en chans att påverka! (matilda & victor)

tyst nu bittermandeln.

1. jag är ihop längre än jag någonsin varit (på riktigt, i ett bra förhållande)
2. familjen och vad som händer när nåt kukar ur.
3. tid vs. pengar

ok. go.

jag jobbar natt.

så, varför kan jag inte sova?
kanske på grund av mammas långa telefonsamtal igår?

mm, could be.

idag har jag lovat att göra efterrätt. och mer avancerat än spraygrädde och körsbär.

OKEJ.

jag kan inte laga mat eller baka, men idag ska jag fan lyckas. promise. det kommer bli lätt som plätt (hihi.)

igår hände det ganska många sjuka saker. på tunnelbanan in till jobbet till exempel, en skön mix av överklassdamer med psykbryt, pundare som snarkar och unga killar som tror att någon ska sno deras McDonaldsmeny om dom inte håller riktigt hårt i den.

ja herregud.

SEN, sen hände en annan sak. jag blev uppringd för ett jobb, alltså ett skådisjobb, ett filmjobb! DOM RINGDE TILL MIG, FATTA GREJEN!!

ok, ett litet projekt, ingen lön, MEN ÄNDÅ!

wow. kände jag. det var roligt.

spillde precis kaffe i soffan. eller precis var väl att ta i. för typ en kvart sen. hihi.